Andas, ta en sak i taget och samla energi på helgerna!
De senaste 5 åren har mitt liv varit på topp. Jag har haft en energinivå som jag aldrig känt tidigare, jag har vaknat med ett leende och somnat med ett leende. Jag har verkligen njutit av livet.
Den senaste veckan har varit den tuffaste veckan för mig under dessa 5 år. Jag har känt mig som ett vrak och skulle vilja byta mitt liv med vem som helst.
För 2 veckor sedan fick jag veta att min närmaste kollega kommer avsluta sitt arbete hos oss tidigare än vad vi räknade med. Jag var i Stockholm på utbildning när jag fick detta besked och fick aldrig chans att arbeta med henne en sista gång. Så när jag var tillbaka på kontoret i Umeå stod jag plötsligt helt ensam och skulle utföra mina arbetsuppgifter och hennes uppgifter samtidigt. Det mest spännande med detta att jag inte kan min kollegas arbetsuppgifter, vi arbetar i olika IT-system och har olika ansvarsområden.
Det enda jag tänkte var andas, ta det lugnt, gö en sak i taget och håll humöret uppe. Ett par dagar senare anlände min nyanställda kollega som egentligen skulle ha gått bredvid min kollega som slutade tidigare. Istället fick hon gå bredvid mig.
Så under de senaste 8 arbetsdagarna har jag arbetat med mina arbetsuppgifter, min kollegas (som jag inte riktigt vet hur jag gör) samt lärt upp min nya kollega. Jag har även försökt lära henne min gamla kollegas uppgifter och IT-system (som jag inte kan)
Med andra ord har arbetsbelastningen på jobbet varit extrem. Högarna har vuxit varje dag och min stressnivå har vuxit med högarna. Jag har jobbat över många timmar och försökt att få nån kontroll på arbetssituationen. Det har minst sagt varit tufft!
Samma dag som min nya kollega började hos oss så dog även min mormor, något som tog mig hårt. Djup sorg och hård stress resulterade i att jag även har sovit extremt dåligt. Under förra veckan sov jag bara ett par timmar varje natt. Sorg, stress och trötthet är en dålig kombination som tar all energi. Så mycket som jag har gråtit denna vecka har jag inte gråtit på många, många år. I fredags kände jag mig som ett vrak och jag ville helst bara dra täcket över mig och vakna lagomt till när sommarsemestern börjar.
Men det var bara att bita ihop och göra det bästa av situationen.
Nu börjar jag få kontroll på min arbetssituation och jag ser ett litet ljus i tunneln i allafall.
Det som har fått mig att orka att bita ihop och köra på de två senaste veckorna är helgerna. De senaste två helgerna har jag fått fylla på med energi med familj och vänner vilket ha gjort att jag har orkat med några tuffa veckor.
För två veckor sedan kom Jessica på besök. Vi tog en dag i Agnäsbacken och råkade ut för en liten "olycka" som fick oss att skratta i ett dygn. Länge sedan jag skrattade så mycket som då.
"Olyckan" var alltså att vår liftpinne plötsligt gick sönder och vi ramlade i liften, något som fick oss att aldrig sluta skratta. Efter en dag i backen fick det bli en kväll på Olearys. Trevligt avslut på en rolig dag.
Nu i helgen hade jag helst velat stanna hemma och jobba hela helgen men som tur var hade jag, Marie och barnen bokat in en weekend i Bjästa och Ö-vik. Jag kunde lämna all stress, sorg och trötthet hemma och hade istället en jättemysig helg med syster och barnen.
På lördagen åkte vi slalom i Bjästabacken, gjorde våfflor över öppen eld och njöt i solen.
På kvällen hängde vi i en miniliten stuga (även kallad stubben) åt tacogratäng, spelade kort, UNO och yatzy.
På söndag åkte vi in till Ö-vik och käkade frukostbuffé. Efter det blev det några timmar på Paradisbadet. Åkte vattenrutschkanor och bubblade i flera timmar. En mysig helg som fyllde på min energinivå.
Idag har jag varit i Stockholm på möte och det är bara två arbetsdagar kvar av denna vecka. Det innebär ny energipåfyllning i helgen igen.
Nu: sova
