Hösten 2015 var en av de stressigaste perioderna i mitt liv. Jag jobbade i Stockholm 1-2 dagar i veckan samtidigt som det var extremt mycket på min arbetsplats här i Umeå. Det pågick flera olika förändringsarbeten på jobbet som jag var inblandade i, samtidigt som budgeten för 2016 skulle planeras och läggas. På veckokvällarna satt jag ofta i min soffa och jobbade med sånt som jag inte hann göra klart på dagarna och dessutom tar det en hel del energi att dagspendla till Stockholm varje vecka.

 

På helgerna var jag också bortrest, antingen i Sundsvall eller Skellefteå. Jag har räknat ut att jag var bortrest 12 helger i rad under hösten 2015.

 

Det innebar att jag inte hann träna på hela hösten och jag åt ovanligt mycket dålig mat, mycket småätande när jag hade tid och mycket snabbmat "på vägen". Det resulterade i att jag hade daglig halsbränna och besvär med magen. Dessutom var jag väldigt energilös under hela hösten. När jag träffade min vänner i Skellefteå precis innan jul sa de att de var orolig för mig då de aldrig sett mig så speedad som då samtidigt som jag inte hade någon ork att följa med dem ut på krogen, vilket inte var likt mig.

 

Det här är anledningen till att jag valde att anmäla mig till en hälsoutmaning som skulle pågå i 90 dagar.

 

Den 11 januari började jag med ett kostschema och träningsschema. Ett träningsschema där jag skulle behöva utmana mig på ett sätt jag aldrig tidigare gjort. T.ex trodde jag aldrig att jag skulle orka utföra ett triathlon eller göra 100 burpees. Den 11 januari sprang jag max 2 minuter på löpbandet och sen var jag död. Nu springer jag 30 minuter utan problem. Det är så himla häftigt att se vad kroppen klarar av bara man har viljan.

 

Med kostschemat har jag fått rutin för mina måltider. Jag har aldrig ätit så mycket och ofta som under dessa 90 dagar. Kosten har bestått av en balans mellan protein, nyttiga fetter och kolhydrater vilket innebär att jag har fått äta allt förutom onyttigt socker och onyttiga fetter. Jag har dessutom valt att avstå från gluten och laktos då jag tror att jag mår bättre av det. 90 dagar utan kakor, godis och efterrätter är rekord för mig men det känns himla bra att jag har lyckats avstå från det under den här tiden. Många har frågat hur jag klarat mig utan alkohol, öl och vin under denna period, men det har varit mitt minsta problem. Jag skulle kunna leva resten av mitt liv utan alkohol då jag egentligen inte känner något behov av att dricka det alls.

 

Målet var att förbättra hälsan och jag hade en förhoppning om att vara i min livs bästa form idag den 10 april 2016. Och blev det så då...?!

 

Hälsan har förbättrats rejält. Jag har inte haft halsbränna de senaste 80 dagarna och min IBS-mage är bättre än någonsin. Jag har hållit koll på mitt blodtryck och puls under denna period och båda har gått ner. Blodtryck och puls varierar lite varje gång jag mäter men den 11 januari låg det på 127/86 puls: 81 och nu ligger det på ca. 120/80 och puls på 68 slag. (Jämfört med år 2011 då det låg på 137/98 puls 96, har hänt en hel del sedan dess).

Som jag nämnde tidigare så har konditionen förbättrats också och mitt BMI har sänkts från 28,2 till 24,8 (under 25 räknas som normalt)

 

Här kommer några andra resultat:

 

Rumpa: -6,5 cm

Bukomfång (putmagen): -12 cm

Midja: -9 cm

Bröst: -6 cm

Arm: -3,5 cm

Vikt: -11 kg

 

Förra veckan kunde jag äntligen börja använda mina favoritjeans igen efter att de har legat och väntat i min garderob i 3,5 år.

 

 

Jag kan egentligen inte svara på om jag är i mitt livs bästa form men det spelar mindre roll. Jag mår superbra och jag har vågat utmana mig och min kropp, testat saker jag aldrig tidigare testat och största förändringen sitter faktiskt i min hjärna: jag kan om jag vill!

 

Vad händer nu då? Kommer jag kunna fortsätta hålla en bra kosthållning? För tillfället är jag i mål med denna 90-dagar utmaning, men jag har faktiskt anmält mig till nästa grupp och den startar redan imorgon. Så min hälsoutmaning kommer att fortsätta men denna gång i hela 110 dagar, vilket betyder att jag är i mål den 28 juli. Yes, vägen till min livs bästa form fortsätter men först ska jag ta paus en dag och unna mig massa ost, då ost är det jag har saknat absolut mest under de senaste 90 dagarna.

 

Nu: ut och njuta i solen!